En sådan fantastisk måne vi hade förra veckan! Här hade vi tur två av kvällarna och kunde se den utan skymmande moln. Kanske tyckte även Musse att det lyste lite extra på himlen denna kväll. Fotot är taget med mobilen och liknar faktiskt en målning.
Påtår ingår
måndag 21 november 2016
Musse och supermånen
En sådan fantastisk måne vi hade förra veckan! Här hade vi tur två av kvällarna och kunde se den utan skymmande moln. Kanske tyckte även Musse att det lyste lite extra på himlen denna kväll. Fotot är taget med mobilen och liknar faktiskt en målning.
onsdag 9 november 2016
En sorgens dag
Idag när valresultatet står klart från det amerikanska presidentvalet känner jag sorg och uppgivenhet. Hat, främlingsfientlighet och högerpopulism drar fram över världen och vinner över medmänsklighet, solidaritet och anständighet.
En av min pappas dikter förmedlar känslan jag känner idag.
Passage
Nere i hamnen står den sorgsne guden
i gryningsmörkret invid fiskstånden
genom hans tunna kropp går stim och drömmar
skugga ligger över hans mun.
Nattfisken spritter, glöder i solens öga.
Hamnens morgontystnad spricker långsamt i ljusnaden.
I dyningen stampar glödfärgade skeppen av sig nattens oro.
Morgonhavet skimrar i gudens ögonhinna.
Hans läppar ligger ännu i mörker.
Rör de sig?
Något i landskapet är på väg inåt
mellan morgonens solröda fiskfjäll.
Den sorgsne guden skakar glänsande färgrika stimmen ur håret.
Från de höga bergen läser trummorna morgontexten.
Från gräns till gräns passerar livspesten med visum och eskort.
Prästföljet bär sin tjocka avgud fullsminkat leende.
Bergen känner sina kronor glimma.
Å min gud.
Sune Stigsjöö Ur "I stormens öga" 1987
En av min pappas dikter förmedlar känslan jag känner idag.
Passage
Nere i hamnen står den sorgsne guden
i gryningsmörkret invid fiskstånden
genom hans tunna kropp går stim och drömmar
skugga ligger över hans mun.
Nattfisken spritter, glöder i solens öga.
Hamnens morgontystnad spricker långsamt i ljusnaden.
I dyningen stampar glödfärgade skeppen av sig nattens oro.
Morgonhavet skimrar i gudens ögonhinna.
Hans läppar ligger ännu i mörker.
Rör de sig?
Något i landskapet är på väg inåt
mellan morgonens solröda fiskfjäll.
Den sorgsne guden skakar glänsande färgrika stimmen ur håret.
Från de höga bergen läser trummorna morgontexten.
Från gräns till gräns passerar livspesten med visum och eskort.
Prästföljet bär sin tjocka avgud fullsminkat leende.
Bergen känner sina kronor glimma.
Å min gud.
Sune Stigsjöö Ur "I stormens öga" 1987
måndag 27 juni 2016
Eviga skogar
Tänker ofta på dig min älskade mamma och undrar så var du är.
Men jag hoppas och tror att där du är finns allt det du älskade.
Jag tror att där finns milsvida skogar med granar och furor och
och blommor och stigar som du kan vandra. Det finns vackra små
insjöar och gläntor i skogen där du kan sätta upp ditt tält. Och
om det finns kaffe där du är så har du tänt ditt lilla kök och druckit en
kopp i tältöppningen. Mopeden har du gömt en bit ifrån stora vägen
så att ingen ska veta var du gick in. Du älskade dessa ensamma
resor på moped på de slingriga vägarna till de djupaste skogarna
och de vackraste platserna.
Och nu sitter du nog någonstans i kvällssolen och lyssnar på
fåglarna och på de rofyllda eviga skogarnas sus.
söndag 26 juni 2016
Fjärilssommar
Det var länge sedan jag såg så många fjärilar som i år!
Dessa små skönheter fanns i vår trädgård i morse.
torsdag 10 mars 2016
Mormorsrutor
Mormorsrutor är bland det roligaste man kan virka tycker jag.
Nu är filten äntligen färdig och det var tur att garnet räckte precis på centimetern. Enligt garnaffären går det nämligen inte längre att få tag på just detta garn.
lördag 5 mars 2016
Böcker böcker böcker
Det har alltid funnits massor av böcker i mitt föräldrahem under min uppväxt.
Romaner, noveller, diktböcker, klassiker och många andra intressanta titlar.
Böcker betyder för mig, förutom läsupplevelse, även en slags rikedom, trygghet och hemtrevnad.
Väldigt många av böckerna har jag aldrig läst och andra läste jag för längesedan i ungdomen. Sen rullade livet på och det har inte riktigt blivit tid över för läsning.
Jag har förstås sparat så många jag kunnat även om jag egentligen inte har plats och många ligger fortfarande nerpackade i förrådet. Men jag älskar dessa gamla böcker med sina tummade omslag.
NU är tiden kommen, nu när jag äntligen har fått tid, har jag tänkt att börja läsa dem. Jag har ett eget stort bibliotek och det är bara att vraka och välja. Det är underbart!
måndag 29 februari 2016
Allt har sin tid
En brasa och ett avslut.
En låda fylld av delar från ett 40årigt yrkesliv.
Minnesanteckningar, protokoll, PM, utskick, mallar, planeringar, utbildningar.
Fick med mig detta när jag för knappt ett år sedan städade ur mitt arbetsrum
och sakta stängde dörren för sista gången.
Nu lever jag i nästa period av mitt liv.
Allt har sin tid.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)