Som så många andra tjejer på 1960-talet fick jag Evas Kalender i julklapp.
Det är så nostalgiskt och roligt att titta i böckerna, i alla fall när man ser
bilderna och läser om pyssel, kläder och råd till unga tjejer.
Det är inte lika roligt att läsa sina egna dagboksanteckningar
i boken. Hur svårt och smärtsamt var det inte att vara i början av
tonåren och ännu inte veta riktigt vem man var. Där står om
olycklig kärlek på avstånd, skoltrötthet och ledsna funderingar.
Men där finns också glädjedagar och drömmar om framtiden.
Allt var så nytt och spännande, känslorna så starka. Man kommer
inte i närheten av det idag, på gott och ont.