GLAD PÅSK!

               Nu firar vi påsk och tar fram lite nostalgiskt påskpynt från min barndom på 50-talet.
               Dessa gulliga tuppar i plast springer så gärna över bordet med rullande ägg i vagnarna.

              

               Och dessa små kycklingar på väg ut ur sina ägg är fortfarande lika fina som i min barndom.

Och det bästa av allt: jag har bakat min mammas "Bohuskaka", med kardemumma i och kanel och mandel på toppen. Smaken är underbar och första tuggan tar mig rakt ner till barndomens fikastunder.

Egen lägenhet

 

Att det inte finns bra och billiga lägenheter till dagens unga, det är en stor skam och man blir förbaskad å deras vägnar. Jag minns själv vilken lycka det var att få flytta till något eget och kunna börja sitt egna vuxna liv. På 1970-talet var det lätt att få ett förstahandskontrakt. Kontraktet ovan tog mig bara ett par veckor att få- mitt i centrala Göteborg! 

 

 

Lägenheten låg i Robert Dicksons Stiftelse i Haga i Göteborg. 

 

Lägenheten var både billig och stor: ett rum och kök och toalett, på 54 kvadrat. Inget varmvatten men dusch i källaren. Det gick hur bra som helst.

Inredningen var typisk 70-tal med monstreablomma, vinylskivor, hemmabyggd säng och tjockTV.

 Här kom jag att bo i många år och stortrivdes. Efter den stora renoveringen runt 1980 bodde jag kvar i huset, men i en annan lägenhet.

 Hyrorna var procentuellt så mycket lägre än idag, att man lätt klarade sig och fick pengar över- även de åren man levde på studielån.

                                                       Och fotografen själv, för 35 år sedan.

Pappa och fortsättningen på artikeln

Åter till inlägget om Stig Dagerman. På begäran skulle jag komplettera det med hela artikelns text, men lyckades inte tekniskt med detta. Det får därför bli ett nytt inlägg med resten av artikeln, illustrerat av ett foto på min pappa sittande i trädgården på Stora Katrinedal 1949.

Ikoner

Jag älskar ikoner. Jag är inte religiös, men jag känner verkligen något extra för de tusenåriga, vackra och stämningsfulla  bilderna. Den översta är egentligen inte en ikon men tar med den ändå. Den hänger på min vägg och den har funnits i mitt föräldrahem under min uppväxt och jag tycker den är så vacker.

Detta är en av min mammas ikoner, inköpt på någon resa. Vi har alltid haft många ikoner hemma eftersom min mamma under många år tillhörde den Ortodoxa Kyrkan.

En ikon är en helig avbild, ibland av" Gudsmodern och Jesusbarnet". Det är "ett fönster mot himmelen", en mångtusenårig konstform med stark känslomässig innebörd. Och även om man som jag, inte är troende, så väcker de vackra målningarna en känsla av andlighet, ro, stämningsfullhet, mysterium, högtidlighet och respekt- för avsikten och meningen med målningarna.

En ikon ska målas enligt vissa regler.T.ex. målar man de mörka partierna först och de ljusa sist, en symbol för att vi går från död till liv. Detta  innehåller så mycket hopp och är en vacker tanke.

Själv tolkar jag också in att Modern och Barnet symboliserar själva skapelsen, varat, livet och är förutsättningen för att allt ska existera och leva vidare .

Oskar Bergman

Oskar Bergman är en av mina favoritkonstnärer. Han levde 1879-1963 och var självlärd målare och grafiker. Jag älskar ljuset i hans målningar och hur fint och detaljrikt och ibland lite sagoaktigt han skildrar landskapet och naturens växlingar.

Stig Dagerman

 

 

När min pappa var ung, frilansade han som journalist för olika tidningar. Bland hans efterlämnade saker finns mycket av det han skrivit i olika sammanhang. I en "Husmodern" från 1947 hittar jag en artikel han skrivit om Stig Dagerman. Pappa var själv bara 21 år när han intervjuade den då 24-åriga Stig Dagerman.

 

 

I vårt familjealbum har pappa klistrat in två foton som han tog på Stig Dagerman vid intervjun lördagen den 2 augusti 1947 på Vendelsö.

Bredvid de två fotona i albumet sitter en lapp som jag inte vet säkert om Stig Dagerman skrivit själv. Det är dock mycket troligt. Det är två hål i den, som efter två häftstift. I artikeln står det att hans hund var försvunnen i två dagar. Lappen kan ha varit uppsatt i grannskapet i hopp om att någon skulle hitta hunden. Hunden är med på fotot så den måste ha kommit tillrätta när pappa var där.

Julefrid.

Det är julefrid i huset, varmt och skönt inne, regn och blåst ute. Njuter av att vara ledig hela två veckor, en chans att få lite distans till jobbet. Tänker på att när min arbetsplats äldsta medarbetare går i pension om några månader, så är det faktiskt jag som är äldst på mitt arbete! Hur gick det till..? En svindlande tanke, att nästa gång är det min tur att tacka för mig, att stänga dörren till ett nästan 40-årigt arbetsliv och påbörja något nytt- det som blir den sista delen i livet. Dagarna blir så dyrbara när man inser detta, och det blir så viktigt att göra och känna och prioritera det som betyder mest.